Från skrivlust till utgivning
“Orden vill ut. De tjatar på mig tills jag skriver ner dem. Jag har insett det nu, de kommer genom mig snarare än av mig.”
Sen jag kan minnas har jag skrivit, bara för att det är roligt och skönt. När jag var liten älskade jag inte bara att skriva detaljerade brev till mina brevvänner, jag skrev även långa kapitelböcker som svar på mellanstadielärarens uppmaning om uppsatsskrivande. För att inte tala om mina dagböcker, i dem gick pennan varm lika levande som om boksidan var en bästis jag pratade med. Upp i vuxen ålder låg författardrömmen undangömd mest som som en dimmig illusion. Men den pockade på mer och mer efter att barnen kommit och jag visste att inga fler skulle komma. Nu fanns liksom både utrymme och dåligt med vidare ursäkter.
“Att skriva en bok är ju bara sådant vi pratar om, inte något vi gör! Och så gör du det …” De härligt spontana orden fick jag av en väninna när hon besökte bokreleasen för min författardebut. Ja, precis.
I min roll som coach och mental tränare hjälper jag dig att hjälpa dig själv att plocka fram den bästa versionen av dig. Din sanna potential. Detta kräver inre vilja, mod och inte sällan uthållighet att genomföra. Då tänker jag att det är väldigt viktigt att leva som jag lär, gå steget före och utmana mig själv. Så det gör jag löpande, utmanar mig alltså. En av mina stora drömmar var som sagt att skriva för mer än byrålådan. Att bli läst, att få beröra. Att identifiera mig som författare var dock något jag rent ut sagt var skiträdd för upptäckte jag på vägen. Trots ett livslångt skrivande och många genomgångna skrivkurser tvivlade jag på mig själv. Därför, ja inte minst därför, letade jag intensivt bakom min bullshit och tog även hjälp av en mental tränare för att lösa upp den värsta knuten. Jag slutade att hindra mig själv och kunde till slut göra det jag i verkligheten är riktigt bra på - låta ord som vill ut komma ut.
Hoppas att jag inte råkar döda dig - signering på ett bibliotek 2017
Det här boken är min författardebut, nu ska jag berätta om hur den kom till
Jag tycker det är intressant att skriva om relationer, känslor och reaktioner, om hur olika vi människor kan te oss. Om hur vi tar oss igenom svårigheter. Livet helt enkelt. Om du tänker på det är det inte särskilt spännande, eller ens trovärdigt, att läsa en historia där allt är en ”dans på rosor” och lyckan är vardag. Kanske vill du hellre uppleva motgångar tillsammans med huvudpersonen i boken, heja på hen eller förfasas över hens agerande, och bli rörd när ljusningen äntligen kommer? Min plan var att skriva min egen historia. Eller åtminstone en del av den, sannerligen finns där branta backar och avgrundsdjupa hål att hämta från. Liksom triumfer. Men så snart jag kom en bit i sådan text fick jag skrivkramp. Det var liksom för nära och jag var för ovan att zooma ut. Skrivlusten var dock intakt.
Så en dag i fikarummet, då jag jobbade i ett coachprojekt för psykisk hälsa, berättar en av de projektanställda att hennes dröm var att få sin historia utgiven i bokform. Hon hade sedan barnsben kämpat mot sina demoner och känt sig missförstådd. Även tillsammans med de allra närmsta. Hennes föräldrar tog henne till läkare men de fick ingen hjälp. Hennes udda funktionssätt skulle växa bort av sig själv påstod de. Hon förklarade att hon flera gånger funderat på om och hur hon skulle orka överleva. Hennes övertygelse var att en bok om liknande problem skulle kunna ha lett till att hon fått hjälp mycket tidigare. Hennes anhöriga hade kunnat läsa den och fått ökad förståelse för vad hon genomled. När hon långt upp i vuxen ålder till slut hade fått diagnos ställda, inte bara en utan flera psykiska diagnoser, hade pusselbitarna fallit på plats. Nu var hon redo att dela med sig, inte minst för att kunna hjälpa andra och hon ville vara totalt öppen. ”Så nu letar jag bara efter någon som kan skriva!”, sa hon.
På en mikrosekund hade min högerarm flugit högt upp i luften. Kroppen reagerade glatt långt före mitt hjärnresonemang. Jag sneglade upp mot min uppsträckta hand och hörde mig själv utbrista ”Jag kan!” Och så inleddes samarbetet med Malin Ovesson. Under tre års tid djupintervjuade jag Malin samt lusläste flera års journalanteckningar från psykiatrin. Ett spännande detektivarbete där Malins röst kom till liv. Principen är densamma som i boken om Zlatan, där författaren är Lagercrantz men bokens röst är Zlatans.
Det var viktigt för mig att historien skulle vara ett inifrånperspektiv, en sann historia. Inte förskönad och ej heller upphottad med tillspetsade otäckheter. Verkligheten är grym nog. Dessutom ville vi båda att boken skulle vara tillgänglig för alla och därför är den skriven med ett vardagligt språk. Av etiska själ är det endast huvudpersonen i boken som beskrivs med sitt rätta namn och i sin sanna upplevelse. Det är här författarens frihet kommer in, jag har hittat på såväl människor som platser, trots att det är en sannhistoria. All grundfakta är sann och Malin är Malin men kontexter, dialoger och scenarion är fiktiva dels för att skydda vissa personer och dels för att göra historien läsbar. Denna teknik kallas autofiktion.
Grundtemat i boken är tvång, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder). Malin har tvångstankar, vilka styr stora delar av hennes vakna tid och hon utför tvångshandlingar. De flesta tvångstankarna utlöses och drivs av rädsla. En av Malins största rädslor är att hamna i fängelse, därav omslagsbilden. En annan är att råka döda någon. Vissa gånger befarar Malin att hon har dödat, hon kan bara hoppas att hon inte ha råkat göra det …
Varmt välkommen till intensiva timmar med Hoppas att jag inte råkar döda dig!
Kika mer här, om du är nyfiken på boken.
Jag och bokens huvudpersonen Malin Ovesson vid bokreleasen 2017
Tre år efter utgivning bestämde vi oss för att låta Hoppas att jag inte råkar döda dig även komma ut i ljudboksform. Arbetet nu handlade kort och gott om att hitta en passande röst för inläsning. Bokea, som har producerat ljudboken, skickade förslag på professionella inläsare varav mer än hälften var äldre män. Ha ha, så där kan det gå det till i bokvärlden vid egenutgivning och det gäller att hålla koll på allt. Till slut fann vi en röst som båda gillade, som gav rättvisa till tyngden i historien och som uttryckte en ung kvinnas röst.
Här upplever du allt i huvudpersonens huvud och genom hennes ögon. God lyssning!
Klicka här, om du är nyfiken på att lyssna.
Så till bok nummer 2
Nästa bok var från början ingen bok. Varje uppslag är helt fristående. Det fanns ingen plan med texterna, mer än att låta orden komma ut. Så här gick det till för Ord bara för dig, från fri flödesskrivning till bokfödsel;
Jag tog för många år sedan ett beslut, som en del av en personlig utmaning under 24 dagar i december månad, att varje morgon sätta mig i en kort meditation med penna och papper framför mig. ”Avtalet” med mig själv var inte bara att skriva ner vad som kom till mig utan även att oredigerat skicka ut texten på sociala medier. Iiih, så läskigt det var de där första morgnarna att släppa orden fria utan att se över dem. Bara dela dem precis så som de kom. Wow, så häftigt samtidigt, det var som att öppna en kran. När de första orden väl kommit ut verkade de aldrig vilja ta slut. Dag ut och tag in, de räckte och blev över för långt efter den tjugofjärde. Processen såg kort förklarat ut så här: 1. Meditation, 2. Ord som ville ut skrevs kvickt ner, 3. Texten skickades ut omgående. Och ni läsare hörde av er. Tack efter tack värmde min inkorg. Så här kunde det exempelvis låta ”Tack, nu känns det bättre”, ”Precis så är det!”, ”Åh, nu vet jag hur jag ska göra” och så efter ett tag ”Malin, det är så jobbigt att skrolla ner efter en text jag vill läsa igen, kan du inte samla texterna på något sätt?” eller ”Jag skriver ut alla dina texter på vanliga A4-papper men de är så tråkiga att titta på, hur skulle det vara om texterna blev en bok?”.
Grundidén till boken är alltså från er läsare, tack!
När jag väl bestämt mig för att se över texterna och välja ut 52 stycken, kände jag att texterna skulle behöva sällskap. Ja, de skulle lyftas med hjälp av bild. Så började jag leta illustratör eller konstnär. I ett inlägg på LinkedIn fastnade jag för en intressant kommentar, följde kommentarskrivaren vidare till hennes hemsida och där fanns bilder som vibrerade alldeles rätt i mig. Jag tog kontakt och presenterade min idé som hon genast nappade på. Där inleddes samarbetet med Frida Panoussis, även kallad Fridarit. Hennes yrke är mötesritare, hon ritar à la minute, och då föreställde jag mig att hon skulle kunna göra likande med mina texter dvs spontant rita hur hon tolkade. Och så gjorde vi, jag skickade en text och fick en bild tillbaka. Jag gav inga instruktioner om vad en text skulle föreställa. Det här var viktigt för mig, precis som det är upp till dig att ta till dig en text så som du behöver den likadant kunde Frida måla vad varje text fick henne att känna. Frida har även designat layouten och vi valde att trycka boken med spiral så att det går att ställa upp ett uppslag.
På alla sätt, det här är med kärlek Ord bara för dig!
Kika in här, om du är nyfiken på att läsa mer om boken.
Release 2018, här i överraskad glädje av att min yogalärare inlett och avslutat passet med citat ur Ord bara för dig - 52 uppslag för din personliga resa
Bok nummer 3 ville ut
Mitt uppe i arbetet med releasen av Ord bara för dig började en ny liten historia ta form. Det var aldrig min medvetna avsikt. Nej, historien levde sitt eget liv och var mycket bestämd över att komma ut. ”Vad passar du som?” tjatades det i mitt huvud och åsnan och hönan och barnet och flera figurer svarade högljutt och glatt ”Det vet jag inte, men …” Det skojades och sjöngs och dansades där inne i huvudet. Ville ut. Rösterna blev nöjt tysta först när jag gav efter och skrev ner historien. Jaha då får jag leta upp en barnboksillustratör, konstaterade jag. Ett kort tag därefter fann jag i en affärstidning ett reportage om Penvirres teckningar och porträtt. Där visades färgglada bilder som enligt mitt tycke var operfekta, alltså perfekt fantasistimulerande. Jag kontaktade illustratören som gick med på ett möte och efter ett fikaprat var hon såld på idén. Så inleddes samarbetet med Veronica Adelsgård.
Det var en spännande process att få bokens karaktärer och budskap att växa fram. Till skillnad från Ord bara för dig, där jag inte blandade mig i bildernas utseende, var jag här högst delaktig. Texten på barnbokens sidor är korta och enkla varför bilderna behöver fylla i resten. Jag skrev nu långa manus på var ett uppslag skulle berätta med bild. Illustratören Veronica var fantastiskt tillmötesgående och kreativ. När barnet, huvudpersonen i boken, skulle tecknas beskrev jag såväl med ord som med gester hur hen såg ut. Veronica tecknade nio stycken barn utifrån hur hon uppfattade att jag menade och förklarade sedan att jag kunde kombinera hur jag ville, exempelvis hår från barn nr 1 med kläder från barn nummer 4 med kroppsform som barn nummer 9 och med hudfärg som barn nummer 3. Illustratören ska även berömmas med sitt tålamod! Yogagrisen till exempel fick hon göra om ett otal gånger innan grisen kände sig fri, hi hi.
Enligt biblioteket kategoriseras den här boken in bland 3-6 åringar. Jag skulle enligt barnens egen utsago säga att den passar bra till riktigt små barn, då de tycker om att peka på de färgglada bilderna och lyssna på de upprepande orden, och upp till vem som helst. Den är lättläst för de yngsta nybörjarläsarna, de äldre kan läsa för yngre syskon eller kompisar och vuxna medläsare kan roas av upp-och-ned-vända ordspråk inbakade i historien. Så här skriver en vuxen recensent ”Det är intressant att läsa en barnbok och sedan inse att jag har grubblat hela kvällen på vad just jag passar som”.
Vad passar du som? är en historia om att inte låta sig begränsas. Om att våga följa sitt hjärta och göra sin grej. Gör det du också. Jag tror på dig!
Klicka här, för att titta på ett smakprov ur barnboken mm.
Vad passar du som? 2019
Nästa bokprojekt
Kommer det mer? Absolut. Definitivt. Det kommer fler böcker. Jag ska bara bestämma vilken av alla ord-bollar jag ska plocka ner och sätta fokus på härnäst. Just nu är det flera som tjoar om uppmärksamhet.
To be continued … Som vi säger på utrikerska.
Har du något att säga - säg det. Det bästa skrivna ordet är det som faktiskt blir skrivet. Kanske har du hört talesättet att vi ska tänka efter innan vi agerar? När det gäller skrivande så tänker jag precis tvärtom, skriv först och tänk sedan!
Här kan du läsa om mina aktuella skrivkurser, om du önskar mer inspiration.
Kram Malin